Umgängesrätt

Umgängesrätten är en del av Föräldrabalken, de lagar som styr den juridiska relationen mellan barn och deras föräldrar. Umgängesrätten slår fast att det är ett barns rättighet att regelbundet träffa den förälder de de inte bor med, oavsett om man har delad vårdnad eller om den andra föräldern har ensam vårdnad. Utgångspunkten är alltid att umgänget ska utformas med barnets bästa i åtanke.

Hitta rätt lösning

Om föräldrarna till ett barn skiljer sig kommer umgängesrätten upp i skilsmässoförhandlingarna. Ofta kommer man överens om växelvis boende, vanligtvis en vecka i taget hos båda föräldrarna. Om detta inte är möjligt, till exempel om någon förälder flyttar till en annan stad, försöker man komma överens om lämpliga arrangemang. Går det inte att komma överens får föräldrarna söka familjerådgivning eller juridisk hjälp för att lösa konflikten. Kommer man ändå inte överens avgör tingsrätten umgängesfrågan.

Umgängessabotage

Det förekommer fall där den ena parten, som har ensam vårdnad, medvetet försöker hindra den andra föräldern från att träffa barnet, i strid med umgängesrätten. Det kan till exempel vara genom att resa bort, eller att upprepade gånger hävda att barnet är sjukt trots att det inte är det osv. Detta kallas för umgängessabotage. Vid umgängessabotage kan det hända att tingsrätten fråntar vårdnadshavaren vårdnaden av barnet och att det i stället tilldelas den andra föräldern, om denne bedöms att bättre kunna tillgodose barnets behov av att träffa båda föräldrarna.

Svåra beslut

Vid till synes olösliga konflikter och stor antagonism föräldrarna emellan har både socialtjänst och tingsrätten ett stort ansvar att tillgodose barnets behov. Det gör man genom att tala med barnet, med föräldrarna och andra närstående. Barnets uttalade önskan kan inte utgöra ensam grund för beslutet, ofta färgas barnets uttalanden av åsikterna hos den förälder den har tillbringat mest tid med. Det gäller för socialtjänst och tingsrätt att få en så stor helhetsbild av situationen som möjligt och besluta därefter. Ett umgängesbeslut kan strida mot barnets uttalade vilja, men ändå bedömas vara det bästa för barnet.

Det har förekommit fall där fadern får fortsatt umgängesrätt trots att han hotat mamman med våld. Tingsrätten har då tryckt på att han har en välfungerande relation till barnen och att de inte löper någon risk att ta skada.

Kompromisser

Som ni ser fattas ibland beslut som kan upplevas som djupt orättvisa av någon av parterna i målet och det är sällan som båda föräldrarna blir nöjda efter ett beslut i tingsrätten. Problemen med exempelvis umgängessabotage och osämja mellan parterna fortsätter och kan i värsta fall inverka menligt på barnet. Det är då viktigt att försöka övertyga föräldrarna om vikten av att kompromissa och försöka komma överens om man inte vill att barnet ska ta skada och kanske vända sig mot dem båda i vuxen ålder.

14 okt 2017